Professor Tomas Kroksmark Artiklar
F�rteckningen anger texter som jag publicerat i antologier, uppsatser, i tidskrifter eller i dagstidningarnas debatt och kultursidor. N�gra texter kan best�llas fr�n mig, andra finns som pdf-filer. Texetrna �r f�rteckande i kronologisk ordning.
_______________________________________
Med Komensky mot den didaktiska livsv�rlden. Forum f�r historisk-pedagogisk forsking/Collegium Historico Paedagogicum, 1984.
En socialfuturologisk studie - 33 barn ber�ttar om framtiden. (Tillsammans med Mikael Alexandersson). G�teborgs universitet, Pedagogiska institutionen. Uppsats. 1980.
Tre ansatser till inl�rningsforskning i Israel. G�teborgs universitet: Institutionen f�r pedagogik Rapport nr 11:1986.
N�gra nedslag i den humanvetenskaploiga didaktikens svenska historia. I F. Marton: Fsckdidaktik I. Lund: Studentlitteratur 1986.
Inl�rning som oml�rning. G�teborgs universitet: Institutionen f�r pedagogik Rapport nr 03:1986.
Livsv�rlden. Publikationer fr�n Institutionen f�r pedagogik G�teborgs universitet, 1986:01.
Vad �r didaktik? G�teborgs universitet: Institutionen f�r pedagogik Rapport nr 12:1986.
L�ran om undervisning. (Tillsammans med F- Marton). Forskning om utbildning, �rg�ng 14, 3/1987.
Didaktiken i Didaktiskt Centrum. Vad, hur, n�r och varf�r. Didaktiskt Centrum, G�teborgs Universitet, 1987.
Kan l�rare undervisa p� vetenskapliog grund? UNIPED No 2:1988.
Sch�lerdenken als inhalt im unterricht - Ph�nomenographische Didaktik. Im Studien zum Bildungwesen Nord- und Westeuropas. Bildungpolitische Perspektiven. Band 9, 1989.
Om spr�kl�ra i skolan - en tillbakablick. I Kroksmark, T., Str�mqvist, G. & Str�mqvist, S. (1989): Fem uppsatser om grammatik. VAD HUR VARF�R. Skriftserie utgiven av institutionen f�r metodik i l�rarutbildningen, G�teborgs universitet 1989.
Erfarenhet och undervisning. I Kroksmark, T., Str�mqvist, G. & Str�mqvist, S. (1989): Fem uppsatser om grammatik. VAD HUR VARF�R. Skriftserie utgiven av institutionen f�r metodik i l�rarutbildningen, G�teborgs universitet 1989.
Didaktiken i grundskoll�rarutbildningen. Stockholm: UH�/FoU. Projketrapport 2:1989.
Erfarenhet-undervisning-inl�rning. Konturer till en didaktisk teori. I R. S�lj� mfl (red). Som vi uppfattar det. Elva bidrag om inl�rning och omv�rldsuppfattning. Lund: Studentlitteratur. 1989.
Filosofi, didaktik och l�rarutbildning. (Tillsammans med JAn Bengtsson). Forskning om utbildning. Nr 2:1990.
Didaktiken i idrottsdidaktiken. I Annerstedt, C. (red): Idrottsdidaktik. Lund: Studentlitteratur. (1990).
Didaktik - fr�n konst till vetenskap. Didaktisk Tidskrift, Vol 1. No. 1-2:1991
The First Encounter. Physiotherapists' Conceptions of Establishing Therapeutic Relationships. (Together with Ingela Westman Kumlin).Scandinavian Journal of Caring Sciences Vol 6. No. 1:1992.
Didaktikken i kropps�vingsdidatikken. I C. Annerstedt (red): Barn i lek og idrett. Undervisningens forlag, 1992.
Bertil Hammer - konturer till ett portr�tt. Forskning om utbildning: Nr 3:1992.
Phenomenography and Teacher's Didacics. G�teborgs universitet: Institutionen f�r metodik i l�rarutbildningen Nr 5:1993.
Eine Qualit�tsabsicherung der Universit�t - Was bedeutet das? Im P. Kansanen (ed). Diskussionen �ber einige P�dagogische Fragen. University of Helsinki, 1995.
Teaching and Teachers' "Didaktik" Outlines for a phenomenographic description of teachers' teaching competence. Studies in Philosopy and Education, 14: 365-382, 1995.
�mnesdidaktiken, l�rarutbildningen och Nationalecyklopedin i postmoderna tider. (Tillsammans med Edmund Edholm). Didaktisk Tidskrift 4:1995.
Comenius and Sweden. In Enciclopedia Italiana, Roma., 1995.
M�lstyrd kreativitet - ett f�rs�k att besvara fr�gan om vad gymnasieskolan b�r l�ra blivande universitetsstudenter. I K. Johansson & E. �sterbarnd: M�linriktad kreaitivitet. G�teborg: G�teborg utbildning 1996.
How did Jesus teach? The Evangelists' description of the teaching methodology of Jesus. Svandinavian Journal of Educational Reserach. Volume 40, Number 2, June 1996.
Fr�n stadiemetodik till allm�n didaktik. I G. St�mqvist (red): Fr�n metodik till allm�n didaktik. G�teborgs universitet: Institutionen f�r metodik i l�rarutbildningen 1997.
Interwiev method as a Teaching Method. G�teborgs universitet: Institutionen f�r metodik i l�rarutbildningen Nr 13:1997.
Teacher Intuition - Didactic Intuition. G�teborgs universitet: Institutionen f�r metodik i l�rarutbildningen Nr 15:1997.
� att l�ra andra att l�ra sig att l�ra andra att l�ra sig (n�got). I L�rarutbildning och forskning i Ume� Nr 4/1997.
Konsten att utv�rdera en process � som man sj�lv �r en del av. Utbildning och Demokrati, 1996, VOL 5 Nr 2.
Vad �r undervisning? I M. Uljens (red): Didaktik. Studentlitteratur 1997.
P� spaning efter begreppet 'skolutveckling'. (Tillsammans med Gunnar Hyltegren). G�teborgs universitet: Institutionen f�r metodik i l�rarutbildningen Nr 18:1998.
L�rares intuition - didaktisk intuition. (Tillsammans med Thorbj�rn Johansson). C. Brusling & G. Str�mqvist (red). Reflektion och praktik i l�raryrket. Lund: Studentlitteratur 1998.
L�rarutbildningen saknar yrkesprofil. Pedagogiska Magasinet No. 2:1998.
Pedagogiken, didaktiken och l�rarutbildningen. I Demokrati och utbildning 2:1988.
The Teacher and the Curriculum. The 1994 curriculum of the compulsoey school system in Sweden in the post modern turn. (Tillsammans med Gunnar Hyltegren). G�teborgs universitet: Institutionen f�r metodik i l�rarutbildningen Nr 19:1998.
How patients with fibromyalgia experience their symptoms in everyday life. (Together with Kajsa MAnnerkorpi och Charlotte Ekdahl)Physiotheraphy Research International 4(2), 1999.
De politiska ticsen och pedagogiken. Pedagogiska Magasinet No. 1:1999.
Ord, termer och begrepp inom l�raryrket. I Skolbarn 6-16 �r, Nr 1:1999, �rg�ng 9.
Didaktik och l�rares yrkeskunskap. I E. Alerby, P. Kansanen & T. Kroksmark (red). L�ra om l�rande. Lund: Studentlitteratur 2000.
Vision - skolvision. Rektorers uppfattningar av vision - skolvision. I T. Kroksmark (red). Rektors visioner. Alings�s: Didaktisk Tidskrifts f�rlag 2000.
I st�ndig r�relse mellan tradition och postmodernitet. I J. Forsgren (red). Hundra �r av envishet. G�teborg: G�teborgs h�gre samskola 2001.
En tankes uppg�ng och fall i praktiken - d� den m�lrationella styrningen m�ter skolan. I M. Ekholm (red): Att d�ma eller bed�ma. Stockholm: Skolverket 2:708 - 2002.
Utbildningsvetenskap � konsten att f�rvetenskapliga ett helt folk. Pedagogisk Forskning I Sverige �rg 8, Nr 3, 2003.
Teacher's Intuition-in-action: How teachers experience action. (Together with Thorbj�rn Johansson). Reflective Practice, Vol 5, Number 3, October 2004.
L�rarstudenter. (Tillsammans med Nord�nger & Lindkvist) Rapport fr�n Institutionen f�r H�lso- och Beteendevetenskap. H�gskolan Kalmar. 2004.
Learning and Strategies. (Tillsammans med Lena Bostr�m). Ume�: Tidskrift f�r l�arutbildning och forskning nr 4:2005.
@ography. Didaktisk Tidskrift, Vol 16. No. 1:2006.
Innovativt l�rande. Didaktisk Tidskrift, Vol 16. No. 3:2006.
Fenomenografisk didaktik (reprint). Didaktisk Tidskrift, Vol 17. No. 1-2:2007.
Funktionalistisk handledning i grupp - p� postmodern fenomenologisk grund. I T. Kroksmark & K. �berg (red). Handledning i pedagogiskt arbete. Lund: Studentlitteratur 2007.
LearnIT - en vetenskaplig pappersmassefabrik? Pedagogiska Magasinet Nr 4 November 2009.
Digitala tider - Digitaliserat l�rande. I Vestin, L. (red) Fr�n Wikis till matematikfilmer. Stockholm: L�rarf�rbundet 2009.
Den tidl�sa pedagogiken (reviderad upplaga). Lund: Studentlitteratur
2011.
De stora fr�gorna om skolan. Lund: Studentlitteratur 2011.
Lärandets Stretchadhet. Lärandets digitala mysterium i En-till-En-miljöer i skolan. Didaktisk Tidskrift Vol 20, No 1. 2011.
Kultur- och debattartiklar i dags- och popl�rpress
L�rarkompetensen �r grunden f�r deras professionalitet. L�rarnas Tidning Nr 1 - 1991
Universitetets kvalitetss�kring - en s�kring av vadd�? AKTUM Nr 3 - 1994
Skola i f�r�ndringstider. L�rarnas Tidning Nr 9 - 1996
Skolan atomiserar v�rlden. KOM No 4 - 1997
Skolvardagen �vertr�ffar st�ndigt varje teori. Pedagogiska Magasinet Nr 1 - 1997.
Condillac, the statue and the child. Jahrbuch f�r Bildungs- und Erziehungsphilosophie. 1999-06-21.
Pedagogik �r inget bluff�mne. Pedagogiska MAgasinet Nr 3 1999.
Kritik utan precision. G�teborgs Posten Debatt 1999-05-06
Sv�rt f�r nykl�ckta l�rare. G�teborgs Posten Kultur 1999-10-29
Goda sk�l flytta pedagogen. Vems �renden g�r kritikerna? Arbetet Debatt 1999-06-21
Okunnigt av folkpartisten Bj�rklund. Abetet Ny Tid 1999-11-26.
Sv�rt f�r nykl�ckta l�rare. G�teborgs Posten Kultur 1999-10-29
Ord, termer och begrepp inom l�raryrket. Skolbarn Nr 1 - 1999.
Sex minuters klassrumsvardag. G�teborgs Posten Kultur 2000-02-14.
Vad kostar en fotbollsspelare? Broderskap. Nr 28 - 2001.
Bilda eller utbilda? G�teborgs Posten Kultur 2002-08-20.
Ge mindre pengar till forskningsr�det. G�teborgs Posten Debatt 2002-03-14
Om�jligt att leva andras k�nslor. G�teborgs Posten Kultur 2003-07-27.
Stor t�nkare - liten m�nniska. G�teborgs Posten Kultur 2003-04-22.
Matematik och humaniora kan m�tas. Dagens Forskning 2003-01-20
Vi l�r - d�rf�r tror vi att vi �r. J�nk�pings Posten Debatt 2004-10-27
Edith Stein � Klassikerportr�tt. Pedagogiska Magasinet Nr 2 - 2004
Prosit i skolpolitiken. J�nk�pings Posten Debatt 2005-11-24
Pippi - en hyllning till det kreativa och levande livet. J�nk�pings Posten Debatt 2005-08-23
Skola i f�r�ndringstid. Grundskoletidningen Nr 2 - 2005.
L�t h�gskolorna ta hand om l�rarutbildningen. J�nk�pings Posten Debatt 2005-04-04
Dags att l�gga ned IKEA-pedagogiken. Pedagogiska Magasinet Nr 3, augusti 2006.
En promille f�r den b�sta skolan. J�nk�pings Posten Debatt 2006-05-13
L�rande p� vetenskaplig grund � den forskande skolan. Grundskoletidningen �rg. 17. Nr 2, 2007.
Var finns id�erna till framtidens l�rarutbildning? Pedagogiska Magasinet Nr 2, maj 2007.
Att arbeta inom l�rarutbildningen �r en stor f�rm�n - och en pr�vning. J�nk�pings Posten Debatt 2007-08-08
J�nk�ping har den b�sta modellen f�r l�rarutbildning. J�nk�pings Posten Debatt 2007-01-05
Vi v�ntar p� modiga grepp i utbildningspolitiken. G�teborgs Posten Debatt 2007-08-19
Det �r illa st�llt med skolan. J�nk�pings Posten Debatt 2007-08-10.
J�nk�ping har den b�sta modellen f�r l�rarutbildning. J�nk�pings Posten Debatt 2007-01-05
Ska de kunna bli b�st i Sverige? J�nk�pings Posten Debatt 2008-02-21.
Om kunskap �r grunden f�r all utveckling � satsa p� skola och l�rarutbildning. J�nk�pings Posten Debatt 2008-02-25.
Om klass 9A. 13 artiklar i J�nk�pings Posten, Kultur. 2008.
Forskning 2.0. Pedagogiska magasinet Nummer 3 maj 2009.
|